Visst är det konstigt?

Har ni vart med om att man står och sysslar med nåt, och så helt plötsligt dyker det upp en låt i huvet? Det hände mig idag, jag stod i tvättstugan och hängde upp lite skjortor på tork när jag helt plötsligt började vissla på en låt.
Do you believe in shame - omslag
Efter ett tag så identifierade jag den som duran durans Do you believe in shame från 1988. Det är i och för sig inte jättekonstigt att jag har duran duranlåtar i huvut. I min ungdom var jag ett stort fan, och köpte slaviskt varenda ny platta som kom ut. Och med hits som Wild boys, The reflex, Rio och Notorius, vem kan klandra mig? Dom var grymt coola och bra! Fram till 1986 drog de väl mer eller mindre fulla hus vart de än kom.

1988, när plattan Big thing kom ut så var deras stjärna i dalande. Åtminstone i Sverige. På deras konsert på hovet det året så var det väl knappt 1500 personer där (däribland jag och min likaså duran duranfrälste polare jocke). Publiken gjorde så lite väsen av sig att ropen på extranummer var så klena att Simon le Bon (bandets sångare) kände sig nödgad att säga nåt i stil med "We would have come out here anyway" eller nåt när de gick upp på scen för de obligatoriska extranumren. Pinsamt. Som ni märker är det här ett totalt intetsägande inslag i min blogg som ju egentligen inte handlar om så mycket! Men har du läst så här långt kan du lika gärna läsa texten också - eller sjunga med om du kan melodin! Låten är egentligen rätt så bra,
döm själva!


När jag sen kom ner till min lägenhet (just det ner, och nej, jag bor inte i källaren, men vi har tvättstugan på vinden) så visade det sig att jag hade sjukt dålig ordning på mina skivor. Det fanns en tid när man kunde säga en låt, jag blundade, snurrade runt, och tog fram rätt skiva direkt. Den tiden är förbi kan jag säga direkt. Till saken hör att jag har runt 1500 cd skivor nerplockade i lådor. Duran duranskivor hittade jag i tre av dom. Och självklart var det den sista lådan jag tittade i som rätt skiva låg i. Inte bra. Jag måste nog ta ett ryck och sortera upp alla nån gång när jag känner mig i behov av lite terapeutiskt sorterande...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback