Pastorn

Från och med min hemresedag från Dusselorf är man ombedd att packa ner sina handbagagevätskor i en liten (max en liter stor) påse som dessutom ska vara återförslutningsbar. Eftersom jag ogillar att vänta på min packning bland hysteriska resenärer vid valiumdopade bagageband väljer jag att resa lätt. Tur att jag inte förköpt mig på sprit som brukligt är när jag är utomlands. De största behållarna vätskor man får man ha med sig ombord på planet är 1dl! Jag fick tillochmed dumpa min 1,25 dl stora linsvätska! Galet! Snacka om att det här måste öppna upp för en helt ny business! Sälja grejer i pygmeförpackningar.

Kul var det dock att sitta bakis på Dusseldorfs flygplats och beskåda alla väskor som öppnades, och kön som bara blev längre och längre! Märkligt nog får man köpa alkohol bara man kommer in genom tullen, då är det tydligen inte farligt med vätskor längre.

Firmafest i brallan
Med oss på planet från dusseldorf hade vi med oss ett gäng med "glada" killar med ölburkar i händerna. Eller killar och killar förresten, det här kändes mer som Scanias utvecklingsavdelning som haft en "kliavarannpåryggen" resa ner till Ruhr. Dom här killarna, i 40-60 årsålderna fick vi trängas med vid boardingen (man trängs alltid när man flyger med Ryanair). Självklart stod de med ölburkar i händerna och drog "skämt" för varandra. För mig hade de gärna fått stå tysta och dricka öl, men när djurskämten gled in av typen
   -Vilket djur gillar inte bergochdalbanor? 
   -Antiloopen! (stort garv)
och
   -Vilket djur är alltid tyst?
   -Tigern! (större garv)
Eller min personliga favorit
   -Vilket djur är det mest synd om?
   -MYRSTACKARNA (Gapflabb)
så är liksom måttet rågat. Speciellt när man är så sliten att man knappt vet vad man heter... Man vill bara vända sig och och väsa åt dom, akta er, snart är det er det blir synd om...

Som tur var så satt dom inte helt nära oss på flyget sen. Men flygvärdinnorna sprang i skytteltrafik med öl åt deras håll.

På vägen fanns vissa andra störningsmoment, bredvid TP satt en dam som var så stor att hon behövde en förlängningsgrej till säkerhetsbältet! Helt otroligt! Och bakom mig satt en liten unge och sparkade i stolen typ hela resan. Ungen slutade några gånger när han fick argablicken från TP, men så började han igen tre minuter senare.  Jag är glad över att det bara tar 90 minuter ner från Skavsta. Den tjocka damen förresten, henne fick vi sällskap med på bussen in till dusseldorf också, hon satt några rader längre fram och berättade glatt självklarheter som "Det där är Rhen" "Nu åker vi på en Snellweg" "Nu är vi framme".