jag mötte Bill!
Vilken kväll! jag och Slider har mött Bill! Bill, killen som är som en femårig korsning mellan Kid Rock och Carl-Einar Häckner med fickan full av pokemonkort och med en glaskula att snurra på med på bardisken!
Det hela började (och nu kan historien bli lång, för det har inmundigats alkoholhaltiga drycker under kvällen) med att jag träffar mina barndomskompisar Johan och Magnus vid medborgarplatsen för lite snack, lite öl och lite samkväm! Vi landar på Dingo på skånegatan efter ett tag där jag äter en utsökt aussieburgare samtidigt som öl efter öl slinker ner för våra strupar. Efter nån timme så dyker Slider upp till allmän förtjusning! Eftersom Dingo är utrustad med biljardbord så börjar vi spela lite lätt. SAS, dvs statligt anställda singlar mot PPMFOB dvs pastorns polare med fru och barn. Trots en knackig start lyckas slider och undertecknad vinna tre raka matcher. Allt medan vi nynnar den gamla discoklassikern "The Hustle". Efter tredje raka förlusten så bestämmer sig Magnus för att det är dags att sätta sig ned lite.... Förslaget om att vi kanske ska satsa lite pengar för att göra det mer spännande går inte alls hem och vi börjar prata om skumma saker man har för sig.
Jag visste att Magnus var lite klockfetischist, men att han hänger på amerikanska klockfetichistsajtern är fru och barn gått och lagt sig kom som en total överraskning! Jag har bara känt killen i 26 år, och att han kände till Internet är ju klart, killen jobbar ju på Microsoft, men att han skulle vara en aktiv användare kom som en stor överraskning!
Nåväl, nog om detta, efter att vi brutit upp från söder så knallar jag och slider hemåt, nånstans vid tegelbacken konsaterar vi att promenaden tagit ut sin rätt, en till kall goding borde få slinka ned i våra strupar. Vi glider in på Locaranda på klara norra kyrkogata. Sätter oss i baren, softar lite, snackar lite och har det allmänt trevligt när helt plötsligt ett litet yrväder med hatt sitter bredvid oss. Det är Bill. Eftersom jag bär hatt, och Slider är skåning så börjar vi snacka med Bill. Varpå Bills lillasyrra också glider upp, och lägger sig på bardisken. Nu vidtar ett skumt samtal mellan två killar 30+ och Bill och hans lillesyrra. Att Bill visar sig vara från skåne gör ju inte saken sämre, då det i Sliders hjärta klappar ett varmt hjärta för den landsändan... Efter ett tag så dyker barnens föräldrar upp, tacksamma över den kostnadsfria barnvaktningen som två smålulliga spelevinker utgjort. På vägen ut från restaurangen hör vi Bill sjunga med klockren röst "bä bä vita lamm, går på restaurang... " Slider får nog ta och fylla i resten av sången där!
Som sagt, klockan är snart tolv, Pastorn ska sova, förstod ni nåt av det jag skrivit så grattis! Om inte, Grattis då med!
Natti!
Det hela började (och nu kan historien bli lång, för det har inmundigats alkoholhaltiga drycker under kvällen) med att jag träffar mina barndomskompisar Johan och Magnus vid medborgarplatsen för lite snack, lite öl och lite samkväm! Vi landar på Dingo på skånegatan efter ett tag där jag äter en utsökt aussieburgare samtidigt som öl efter öl slinker ner för våra strupar. Efter nån timme så dyker Slider upp till allmän förtjusning! Eftersom Dingo är utrustad med biljardbord så börjar vi spela lite lätt. SAS, dvs statligt anställda singlar mot PPMFOB dvs pastorns polare med fru och barn. Trots en knackig start lyckas slider och undertecknad vinna tre raka matcher. Allt medan vi nynnar den gamla discoklassikern "The Hustle". Efter tredje raka förlusten så bestämmer sig Magnus för att det är dags att sätta sig ned lite.... Förslaget om att vi kanske ska satsa lite pengar för att göra det mer spännande går inte alls hem och vi börjar prata om skumma saker man har för sig.
Jag visste att Magnus var lite klockfetischist, men att han hänger på amerikanska klockfetichistsajtern är fru och barn gått och lagt sig kom som en total överraskning! Jag har bara känt killen i 26 år, och att han kände till Internet är ju klart, killen jobbar ju på Microsoft, men att han skulle vara en aktiv användare kom som en stor överraskning!
Nåväl, nog om detta, efter att vi brutit upp från söder så knallar jag och slider hemåt, nånstans vid tegelbacken konsaterar vi att promenaden tagit ut sin rätt, en till kall goding borde få slinka ned i våra strupar. Vi glider in på Locaranda på klara norra kyrkogata. Sätter oss i baren, softar lite, snackar lite och har det allmänt trevligt när helt plötsligt ett litet yrväder med hatt sitter bredvid oss. Det är Bill. Eftersom jag bär hatt, och Slider är skåning så börjar vi snacka med Bill. Varpå Bills lillasyrra också glider upp, och lägger sig på bardisken. Nu vidtar ett skumt samtal mellan två killar 30+ och Bill och hans lillesyrra. Att Bill visar sig vara från skåne gör ju inte saken sämre, då det i Sliders hjärta klappar ett varmt hjärta för den landsändan... Efter ett tag så dyker barnens föräldrar upp, tacksamma över den kostnadsfria barnvaktningen som två smålulliga spelevinker utgjort. På vägen ut från restaurangen hör vi Bill sjunga med klockren röst "bä bä vita lamm, går på restaurang... " Slider får nog ta och fylla i resten av sången där!
Som sagt, klockan är snart tolv, Pastorn ska sova, förstod ni nåt av det jag skrivit så grattis! Om inte, Grattis då med!
Natti!
Kommentarer
Postat av: Magnus
Tack för igår! Du glömde skriva att jag nästan omvände Slider också när det gäller dyra klockor...
Postat av: Pastorn
Sant! Jag tror Slider kommer slita med sig en schysst Timex på roadtripen i sommar!
Postat av: Magnus
För en roadtrip skulle jag rekommendera Rolex Oyster Professional GMT-Master
Trackback