Pastorn

Gick igenom lite lådor här hemma och hittade två gamla kort från min hollandstid. Varför har jag sparat dom? Dels är det mitt och Christofers Klantenkart från KonMar. Klant i det här fallet betyder inte fumlig, utan kund. Med det här kortet fick vi bra och lekker rabatt på varkenhaas, kipfilet och allsköns andra produkter. Ett givet kort helt enkelt. KonMar var som en Ica Maxi ungefär inhyst i en stor lagerlokal och närmaste affären från rucklet där vi bodde. Om man inte räknar bensinstationerna då, bensinstationerna var bra för dom hade kall öl, och var öppna hela natten! Det var tider det!

Kommer ihåg att vi köpte en kundvagn på KonMar också, kostade en guilder, runt 4 spänn. Sen hade vi den och drog pant ner till KonMar och mat hem från KonMar, mycket praktiskt, och det blev inte sämre av att vi en kväll ägnade tre timmar åt att få ut myntet, sen drog vi till bensinstationen och köpte godis för alla pengar!

Öl ja, på KonMar fick man en back (30 flaskor) jaegeröl för 85 kronor inklusive pant. Panten var en krona flaskan plus 15 kronor för backen, så sammanlagt gick ölen på 40 kronor backen. Bra pris!

Det andra kortet är mitt betalkort från Abn-Amro bank. De var tidigt ute i holland med såna där små coola chip på korten. Man fick föra över pengar separat till chippet i speciella automater som fanns lite här och där. Sen var tanken att man kunde betala på fler ställen med hjälp av chippet än med hjälp av kortet. Sista veckan i Holland insåg jag att de pengar jag hade på chippet aldrig hade rörts! Varje gång jag hade handlat på kortet hade jag använt magnetremsa och kod. Banken var inte alls speciellt taggad på att låta mig ta ut dom pengarna heller. Med lite tjat och oförstående svenska gester så lyckades jag ändå till slut.

Sådärja, nu har ni fått en liten historia ur Pastorns liv till livs också!